Konsten att fylla år när man passerat 30 tycker de allra flesta jag känner är en jobbig bit. Helst vill de "glömma" bort dagen de föddes och vill INTE bli påminda om att de blir ett år äldre.
Jag tycker det är en lite tråkig inställning. För mig är ålder bara en siffra och födelsedagen är en dag då man får en hel dag tillägnad sig själv. Många gratulatulerar och skriver fina saker. Just för att jag är jag och du är du. Hade vi hängt upp oss på när man fyller 35 att man fyller "25" bejakar man ju inte sig själv.
Alla dessa hurra- och glädjerop hörs ju för att just DU fyller år.
Under ett år hinner det hända väldigt mycket. Gamla vänskaper stärks, nya finner liv. Kärlek försvinner men börjar gro på nytt igen. Allt detta hade vi kunnat missa, om vi hade envisats med att hålla oss kvar vid en och samma ålder.
Jag brukar säga att man gör sig så gammal som man vill vara. För det här med att bli ett år äldre det kan man inte göra nåt åt. För slutar man bli ett år äldre varje år då finns man ju inte kvar på jorden.
Så nu när jag fyllt mina stadiga 32 år ser jag fram emot ett nytt år med massor av äventyr. Ny utmaningar på jobbet. Nya sätt att tänka och se på saker hemma. Ha ett underbart år med min kärlek och fortsätta bygga på det vi börjat bygga på.
Jag vill inte vara 25 igen jag vill inte vara 20 heller. För 12 år sedan var jag en annan än den jag är nu. Jag har utvecklats och förändrats och tur är väl det.
Födelsedag,
Ålder,
