Livet är inte rättvist.

Liv som kommer och går.

Liv som knappt hinner påbörjas.

Vad är rättvisa.

Finns den.

Eller är det så att den starka vinner.
Är det naturen som bestämmer vem som ska få leva och vem som ska bli ängel.

För en massa år sedan, ja jag skulle kunna säga att det rent av var på 1900,
hörde jag sällan om sånt jag får höra relativt ofta nu.

Vi är många som har förlorat någon liten. Oavsett det var ett foster eller en
nästintill färdig människa som inte fick lov att vara med - är smärtan oerhörd.

Varje gång det händer någon annan rivs ens egna sår upp.
Man påminns om smärtan som fanns då och som fortfarande finns.

Mina tankar finns hos mina vänner, nära och kära som mist sina små till himlen

//EF